Remember when we used to play..

Är det ett tecken på att man börjar bli med åren när alla man känner skaffar barn? Det är otroligt hur snabbt vi åldras och mognar liksom. Känns som det var förra året som jag och min kära Paulina härjade runt som blådårar. Jag sa det till henne för ett tag sen att allt är sjukt, att det känns som det var igår vi var 17år och spårade ur, då påminde hon mig (och kanske sig själv för den delen) att det var faktiskt SJU jävla år sen! SJU?!!!? Vafan har jag gjort i sju år som jag förträngt nästan? Helt sinnessjukt ju.
Och nu sitter Paulina där hemma med sin Krille och deras SON! Alltså, allt är så sjukt att jag knappt vågar tänka på det. Och alla andra också. Rebecka tex. Hon och Danne ska få sin ANDRA dotter när som helst! Nej det är så stört. Blir helt mållös när jag tänker så här djupgående på det.
Och jag då, jag ska till Alanya med tre brudar och festa ja. Det känns som jag är kvar i 17års-stadiet om man jämför med en del av mina vänner. Men jag är så lycklig över alla dessa bebisar som kommer överallt, glad över att mina vänner avlar av sig lite :) hade panik förr över att det är dags för mig med. Men inte nu. Jag har kommit underfund med att jag vill fan resa lite först, ha lite kul. Hinna se USA innan. Och Ibiza. Alltid velat åkt till Ibiza, och nästa år ska jag, Ida & Lina åka dit! Så barn känns avlägset just nu. Jag blir tillräckligt tillfredsställd av mina vänners gosiga bebisar :) så jag är så JÄVLA glad över att jag hann inse att skaffa barn inte är aktuellt innan det bara hade blivit så. Jag känner mig så himla tillfredsställd med livet just nu, dumt att ändra på det :)
 
- Paulina, minns du när du satt kvar i min lägenhet (blev ju nästan till våran istället för min) när jag gick ut på "ett litet ärende ;)"? När jag kom tillbaka, klev in i genom portdörren, så hör jag dig sjunga högt, ända ut i trapphuset på låten Cocain med Nomy. HAHAH! Jag dog så jävla hårt då.
 
Och minns du när vi åkte till Gröna Lund? Åkte vi ens nånting? Minns bara kärlekstunneln och när du hitta ett gäng människor som hade downs syndrome, du blev kär i dom hahah!
 
Eller det sjukaste (kanske inte sjukaste men ändå) var ju ändå när vi var hos min mamma och hade raggat upp Rasmus på Lunar(?!) och verkligen gick iväg för att möta han. Vi var ju helt nervösa och där kom han "sin audi", som var Jeppes tror jag, sen ba hoppa vi in i bilen och åkte med han hem!! HAHA! Vem gör ens sånt?! Livsfarligt.
 
Och när vi jobbade på Dinners. Hur bra tyckte du det gick då?? Hahah!!! Herrejösses!
 
Alla de roliga, helt urspårade stunder vi haft. Dom stunderna är oslagbara. Finns så mkt annat som egentligen är roligare än det jag tagit upp, men det är fan sekretess på allt! Räcker med att det finns kvar i våra huvud. Även fast det kanske finns lite minnesluckor så har vi haft roligast av alla! Skulle ljuga om jag sa att jag inte saknar våra tider, för det gör jag otroligt mkt. Men skulle inte vilja göra om det, för jag vet inte om vi skulle överleva det då haha! Det är så komiskt när folk sitter och berättar om deras "vilda" tidigare liv om lite party på Ayia Napa osv, då skrattar jag inombords just för att jag bara vet att vi har fanimig haft det vildats och roligast!
Jag älskar dig och kommer ALLTID finnas vid din sida, vad som än händer och även om vi någon gång av någon anledning skulle tappa kontakten så kommer jag finnas där.
 
Den här bilden är ju en klassiker! Har den inramad på väggen samt framkallat en musmatta med detta fina motiv!
 

Älskar våra sleepovers vi alltid hade. Sov vi någonsin ensamma då? Det var så mysigt!
 

Även fast du har stora fel så är du den bästa!

Ja, vi är ju inte riktigt friska nån av oss. Vaffan, var inte det här iförrgår, det känns som det iaf..
SERIÖST! Minns du den här kvällen? Det var du, jag & Fanny! Den kvällen var allt annat än lugn. Narnia-gran, hoppa från taket osv osv. Jösses vilken kul kväll! (eller var det den här kvällen? Har för mig att bilden hörde ihop med den kvällen, men skitsamma!)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0